Årsstämmoprotokoll finns under respektive år

Här publiceras exakt kopia av årsprotokollet men om det inte är det underskivna och justerade så finns alltid detta hos sekreteraren.

Allmän viktig information

I samband med byte av fastighetsägare är det säljarens/överlåtarens ansvar att föreningen får kännedom om att kommande aviseringar ska skickas till den/de nya ägarna. Så länge föreningen inte fått information om ägarbyte ansvarar överlåtaren för att avgifterna betalas.

OBS! Vid grävning på egen tomt och i dike är fastighetsägaren ansvarig för de kostnader som uppstår om skada sker. Det går att beställa gratis utsättning av de ledningar som går i dikena så tänk på att beställa detta några veckor innan. På egen tomt måste ägarna själva ha koll.

Om vattnet behöver stängas av när fastighetsägare har bokat hantverkare för att göra jobb så meddela Vattengruppen minst en vecka före så att tid kan bokas och omfattning beräknas. Berörs många skickas mejl ut till alla av sekreteraren, berörs endast få är det fastighetsägaren som meddelar berörda. Detta är såklart extra viktigt under högsäsong och när stoppet beräknas bli längre än 15 minuter.

Beredskap finns för stormar.  Ni får gärna meddela styrelsen om ni upptäcker något som hänt i samband med blåst.

Vad är en samfällighetsförening

Husebergs samfällighetsförening förvaltar fyra olika gemensamhetsanläggningar som bildats enligt anläggningslagen(SFS 1973:1149). De fyra anläggningarna är

- gemensamma vägar

- gemensamt dricksvatten

- gemensamt avlopp

- gemensamma grönytor.

En gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen innebär en för framtiden bestående samverkan mellan flera fastigheter när det gäller deras gemensamma behov. Genom att ha bildat gemensamhetsanläggningarna enligt anläggningslagen har samverkan med grannfastigheterna ordnats på ett rättsligt bindande sätt vilket innebär att det blir tydligt för delägarna vilka fastigheter som ska ingå i gemenskapen, vilka skyldigheter de har att bidra till olika kostnader och vilka behov som ska lösas gemensamt.

Förvaltningsfrågor

Hur en gemensamhetsanläggning ska skötas är reglerat i lagen om förvaltning av samfälligheter, SFL, (SFS 1973:1150). Med hjälp av bestämmelserna i denna lag kan en gemensamhetsanläggning skötas på ett effektivt sätt av samfällighetsföreningens styrelse som utses på föreningens årsstämma. Även styrelsens ordförande utses på årsstämman.

Styrelse

Uppgifter om föreningen finns i ett samfällighetsföreningsregister som förs av Lantmäteriet. Föreningen ska genom styrelsen bland annat:

- se till att föreningsstämma utlyses

- följa reglerna i SFL och i föreningens stadgar

- verkställa de beslut som föreningsstämman fattar

- sköta drift och underhåll av de gemensamma anläggningarna och göra nödvändiga nyinvesteringar

- ha en kontrollerande funktion gentemot medlemmarna

- ansvara för föreningens ekonomi till exempel uttaxering hos medlemmarna av de medel som behövs för förvaltningen

- föra redovisning över föreningens räkenskaper och till föreningsstämman

- avge förvaltningsberättelse över förvaltningen och ekonomin

- föra förteckning över de fastigheter som har del i gemensamhetsanläggningen och deras andelstal samt ägarnas namn och adresser.

För att en gemensamhetsanläggning ska fungera väl fordras att föreningen har en smidig organisation som kan planera för det löpande underhållet och samverka med exempelvis kommun, olika entreprenörer med flera.  Det kan gälla att:

- inspektions-, reparations- och underhållsarbeten utförs på bestämda tider

- beredskap finns mot olika skador till exempel översvämnings- eller sättningsskador som kan göra att en lväg blir oanvändbar, ledningsbrott uppstår på el-, va-ledningar etc.

-sköta såväl barmarksunderhållet som vinterväghållningen av vägar

- sköta diken, vägtrummor, gräsmattor med mera.

Föreningsstämma

Föreningsstämman är samfällighetsföreningens beslutande organ. Alla medlemmar som betalt sina avgifter till föreningen har rätt att delta i föreningens angelägenheter, framföra åsikter och delta i de beslut som fattas på föreningsstämman. Det normala är att besluten vid stämman fattas genom ja- eller nejröstning i form av utrop (acklamation). Om någon begär omröstning ska röstberäkning ske så att endast en röst räknas per närvarande föreningsmedlem oavsett storleken på delägarinnehav (huvudtalsmetoden). Personer som gemensamt äger en fastighet har tillsammans en röst. Vid omröstning för att avgöra en fråga som har ekonomisk betydelse beräknas varje delägares röstetal efter den andel ägaren har i gemensamhetsanläggningen (andelstalsmetoden). Det krävs dock att någon medlem begär att omröstning ska ske efter andelstal. För att förhindra att någon delägare med stora andelar får ett alltför stort inflytande finns en spärregel. Spärren innebär att inget röstetal får överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade delägare.

Normalt avgörs besluten genom att minst hälften av de avgivna rösterna måste ha röstat för beslutet (så kallad enkel majoritet). Ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. För vissa beslut fordras att minst två tredjedelar av de avgivna rösterna måste ha avgetts för beslutet (så kallad kvalificerad majoritet), till exempel för stadgeändring. Enskilda personer eller ekonomiska föreningar, bolag med flera kan vara delägare. Vid en föreningsstämma kan en medlem rösta genom fullmakt. Ombudet får dock endast företräda en medlem. Även rättighetshavare i delägarfastighet har rätt att i den mån de är kallade närvara och yttra sig i frågor som berör deras rätt dock utan att få delta i besluten.

Om en samfällighetsförening svarar för skötsel av flera verksamhetsgrenar, det vill säga för vilka olika delägarkretsar eller olika andelstal förekommer, sker omröstning för varje verksamhetsgren för sig. Protokoll ska föras över de beslut som fattas på föreningsstämman. En medlem som anser att ett beslut strider mot föreningens stadgar, mot SFL eller annan lag, att beslutet inte tillkommit i behörig ordning eller annars inte i tillräcklig omfattning har tillvaratagit medlemmens intressen, kan överklaga beslutet. Detta görs genom att väcka talan mot föreningen hos tingsrätten (fastighetsdomstolen).

Hur ofta en ordinarie föreningsstämma ska hållas framgår av stadgarna. Vanligen hålls ordinarie stämma en gång om året. Däremellan kan på initiativ av styrelsen eller minst en femtedel av delägarna hållas en extra föreningsstämma för att avgöra någon viktigare fråga som dyker upp och som inte kan anstå till ordinarie stämma. Stadgarna ger besked om hur kallelse till föreningsstämman ska ske. Kallelsen skall förutom tid och plats för stämman innehålla uppgift om vilka ärenden som ska avgöras. Det är viktigt att de formella reglerna för kallelse till föreningsstämman följs. Annars är det risk för att de beslut som fattas vid stämman blir ogiltiga.

Ekonomi och försäkringsfrågor

Vid förvaltning av en gemensamhetsanläggning uppkommer normalt kostnader för utförande, drift och förnyelse av anläggningen. Andra utgifter är kostnader för exempelvis kallelser, sammanträden, arvoden och försäkringar.

Vinst och fonder

En samfällighetsförening som förvaltar gemensamhetsanläggningar av större värde och/eller kommunalteknisk natur såsom VA, värme, parkeringsplatser och grönområden är skyldig att göra fondavsättningar för anläggningens underhåll och förnyelse (SFL §19).

Lån

En samfällighetsförening har möjlighet att utan särskild säkerhet uppta lån av bank eller stadshypoteksinstitut. Långivarens fordran säkerställs genom att föreningen enligt en särskild lag (SFS 1973:1152) har förmånsrätt för sina fordringar i de delägande fastigheterna.

Uttaxering

Om föreningens behov av medel inte täcks på annat sätt ska bidrag uttaxeras av medlemmarna. Normalt sker uttaxering endast en gång per år. Uttaxeringen grundas på de andelstal som gäller för fastigheternas deltagande i gemensamhetsanläggningen. Uttaxeringen sker enligt en debiteringslängd som ska grunda sig på en utgifts- och inkomststat vilken godkänts av föreningsstämman. Debiteringslängden ska innehålla uppgift om vilket belopp som ska uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och när betalning ska ske. Debiterat och till betalning förfallet belopp är direkt utmätningsbart.